Leonard Cohen på Sofiero

Dagen började bra med ett par timmars solande och badande på Östra stranden, Halmstad, solen tog jag sen med mig ned till Höganäs där jag och mamma skulle ta bussen vidare till Helsingborg och Sofiero för konsertens skull. Vid ett bussbyte råkade jag glömma ta ur matlådan, med mat för hela sällskapet, ur den första bussen så den ska vi hämta upp imorgon om någon lämnat in den. Antar att jag får dras med detta under de närmaste årens släktträffar, kul att man kan bidra med något.

Väl inne på Sofiero hittade vi en fin plats för våra filtar, det var en sådan där skön utomhuskonsert som jag bara hört om innan men aldrig varit på. 8000 (enligt någon tidning) personer delade på platsen framför scenen som täckte hela slottet, häftig stämning. Med en provisorisk, men god, nyinköpt hamburgare i handen började förartisten Christian Kjellvander att bjuda på bra musik. Han spelade min favoritlåt Portugal i skön akustisk version, den vanliga återfinns nedan.

När Leonard Cohen sen kom ut kom den första omgången av två ständigt återkommande företeelser, dels applåder, dels hans presenterande av bandmedlemmarna. Vet inte om han är senil (73 år gammal) eller den mest altruistiska människa som någonsin existerat, men jag kan fortfarande namnen på alla i orkestern för att han rabblade dem så ofta. Det är egentligen det enda tråkiga med konserten, han hade sjukt bra röst (lät som på CD, tvärtemot vad HD säger) och han var lite lagom showig av sig, böjde på knäna och log, ungefär sån ansträngning man klarar av när man rökt hela livet. 3 timmar orkade han ändå sig igenom, riktigt imponerande. Bäst var I’m your man, Suzanne och.. trumvirvel.. Hallelujah! En riktigt bra version ocskå, blev lite tårögd nästan. Bättre än hans egna original, inte alls som Jeff Buckleys men 1000 gånger bättre än Amanda Jensens. John Cale tar med en massa stråkar, det är vinst på walk over nästan. Klipp nedan från en annan spelning på samma tour, idag var det nog mer tempo i den (kan vara vinet).

Helsingborgs Dagblad lade ut nyheter strax efter konserten. Mamma kom med på en bild (bra fotograf förresten, riktigt snygga bilder), typiskt paparazzi att passa på när man står och luftar bort armsvett. Tredje bilden här.

fotnot: sitter i Höganäs just nu och har inte bildredigeringsprogram installerade så laddar upp dem imorgon (ja jag smugglade in min kära Nikon även om “systemkameror inte fick tas med in” – skitregel som ingen sagt något om innan).

5:e juli: Bilderna blev inte bra, behöver tele-objektiv om man i framtiden ska smygfotografera från avstånd.