Har varit i Höganäs i helgen, kul att träffa pappa men det var lite väl länge att vara hemma mer än ett helt dygn Nu har jag återinstallerat mig i Halmstad, håller på att laga lunch till jobbet imorgon. Tröttheten börjar komma, det är bra, då blir det mer än bara ett par timmars sömn innan telefonen ringer kvart i sex, isch. Ska somna till Batman Begins ikväll tänkte jag, måste hinna med att se den innan uppföljaren har premiär (om en vecka? typ). Kommer bli kusligt att se Heath Ledger medverka, researcha imdb efter fler filmer han kommer att vara med i och inse, igen, just att han inte kommer göra fler. Få se ifall Linnéa vill följa med och se uppföljaren trots hennes påstådda rädsla, lite tveksamt.

Nu har ungefär halva sommaren gått, då är den andra halvan kvar. Avklarat: Greklandsresa och födelsedag, midsommar, Leonard Cohen @ Sofiero och 1/6 av sommarjobbet. Todo: träffa Linnéa mycket oftare, 5/6 av sommarjobbet (tur man läst matte E), förhoppningsvis komma iväg till Öland, få anställning & bostad i Göteborg, flytta ut från Halmstad för gott. Det spännande kvar alltså.

Skön låt på sommarkvällen, från ett riktigt bra soundtrack till en riktigt usel film, Snakes on a plane. Here goes:

Förra veckan tog jag och Linnéa semester, det blev Kalamaki utanför Kretas näst (?) största stad Chania. Hotellet Porto Kalamaki hade 2 meter till stora vägen och 5 meter till vattnet. Fint. Linnéa har varit duktig på att komma ihåg vad vi gjorde, här skriver hon om de olika dagarna :

• Lördag . Skurup för att fira kusiner som blev ett, på dagen, flygresa till Kreta på kvällen. Juno på planet.
• Söndag . Hetssolning på dagen. På kvällen skapade vi en för veckan hållbar tradition med maratonspel av pokervarianten Chicago. Linnéa vann med 20-2.
• Måndag . Inte bra för ryggskottet att gå ~15km i flipflop med tunga påsar i händerna. 35 graders värme gjorde sitt. Besök i Chania var mysigt, förutom obarmhärtig behandling av hästar som fick stå i värmen med skygglappar och vänta på piskrappen när tjocka turister skulle skjutsas.
• Tisdag . Bad, kortspel och 2-0 mot Grekland i EM. Najs.
• Onsdag . Födelsedag, fick Hoffmaestro-cd:n som passade perfekt i hyrbilens skivspelare. Bilutflykt alltså, till Knossos.
• Torsdag . Sol & bad. Semester.
• Fredag . Shopping i Agia Marina. Fick en mästerlig Moussaka serverad på ett mysigt ställe med udda utsikt . Handlade en enda sak på resan, ett snyggt blått skärp jag haft på mig varenda dag sedan jag kom hem.
• Lördag. Mannen vi sett på hotelltaket bredvid, hela veckan, var polis och visade sig vakta viktiga inneboende (typ ministrar som hade möte om frågor kring studenter). Protest utanför slutade i smått kaos, en rapport av bråket och mina bilder (ca 50 m bort från bråket) syns nedan. Annars lugnt. Sverige spelade 1-2 mot Spanien, trist. Hemresa.

Min favorit var bilresan till Knossos på min födelsedag. För andra gången kör jag bil utomlands, för andra gången på zick-zack vägar. Det har aldrig känts så bra att bli omkörd så ofta, medtrafikanterna ville väl inte inse vad de där kryptorna längs vägarna innebar - rätt svar är minneslundar för personer som omkommit, vissa kurvor fick hedra fem eller fler människors liv.

Semestern gick i övrigt i solens tecken, inget svårt beslut att lägga sig på stranden när havet var ljust turkost och vinden svalkade precis lagom så att 35 grader inte kändes värre än 20. Resan gick också grymt bra, charter är ett skönt alternativ speciellt när det gäller underhållning på planet och buss till och från hotellet. Sånt passar in i Stig-Helmer-profilen man gärna vill presentera när man befinner sig på andra sidan landets gränser.

Resan finns för övrigt i bilder, massvis av dem, på flickr .

Nu är vi hemma igen, det bortkomna gänget från Halmstad/HBG som skulle få ordning & reda på våra liv nere i Malmö. Det blev inte riktigt så, åtminstone inte för mig. Jag har bara varit på en mässa tidigare (i våras, Gösta i GBG) och där låg fokus på samma sak - företagare och vi besökare ska sammanstråla i djupa diskussioner och/eller helt enkelt desperat ragga jobb. Båda dessa mässor har varit breda och innehållt många olika branscher. Kanske är det bra med mångfalden, men jag tycker fokus flyttas för långt ifrån ämnena rörlig bild och dataspel.

Forum och debatter hålls intressanta, speciellt av moderatorn Thomas Frostberg, webbutvecklaren Björn Jeffrey (som var med och grundade Manolo) och hans motpart Morris Packer; men köttmarknaden/minglet var ofta inriktad på fysiska & tekniska lösningar - kanske inte alltid så väldigt “webbigt” jag vill ha det. Intressantare då att följa kampen om journalism, tryckfrihet, mobilitet och webb. Förutom Jeffrey var Johan Hedberg (ansvarig för den svenska delen av Second Life) och Mattias Hansson (VD för Hyper Island) småroliga, men hade tyvärr ganska mycket självklart material att dela med sig.

För övrigt var Tåny Toxic på hugget, och den goda laxen slank ner den med, med fjäll och allt.

Bilder kommer imorgon när Tåny/Stefan/Henrik lagt in bilderna. Han är inte 2.0, så det tar lite tid.

Om sju timmar bär det av till Media Evolution (ME) i Malmö. Duktigt spännande känns det nu, massvis med folk som ska dit enligt deras lista. I bilen dit tar, förutom jag, Henrik och Denniz plats. Det kommer bli en crazy heldag med bilbälten på, ögonen på vägen och 5 km/h under hastighetsgränsen, åtminstone om man tror på det jag lovade Linnéa. Annars gillar jag Carmageddon, får se vilken stil man känner för imorgon att träda in i. Spikat för resan är Burger King (pommes + vitlökssås), se så många presentationer som möjligt av personer som lyckats i mediabranschen och, kanske till och med, få konkreta idéer var utbildningen jag själv läser ska ta mig.

Nördvarning: En liten besvikelse får ME stå för. Pinsamt nog är de så pass teknikanammande att anmälningsprocessen sker med hjälp av Ajax som i realtid kontrollerar att antalet inskrivna besökare är färre än max antal tillåtna. Nu är det fullt, och därför läggs en div över anmälningsformuläret med texten “alla platser är tagna”. Det skulle räcka med att stänga av CSS för att komma runt det. Pinsamt för att vara ett arrangemang för webbare.

Tyvärr fick mina föräldrar med sig kompaktkameran till andra sidan jorden (NÖ Australien för tillfället), det blir därför inga bilder denna gången. Den stora kameran är lite för pretentiös att springa runt med på en mässa. Annars ska jag försöka slänga upp lite bilder då och då på bloggen. En tråkig textbaserad rapport ska jag väl kunna bjuda på efter evenemanget. Till dess, gonatt gonatt!

I fredags (25 maj 2007) bar det iväg till Stockholm över dagen. En sex timmar lång resa inleddes 9 på morgonen med att hämta upp Blajde på tågstationen. Håkan tog kommandot med Ingrid som vägvisare, medan Midikem, Blajde och jag ägde baksätet fett (se bild för bevis).

Vi passerade roliga saker som systembolaget, Kungens kurva och IKEA medan vi lekte “sjuan”. Bild nummer två föreställer Midikem när han kommit på att samma person klappar varje gång om man istället för “sjuan” leker “trean”. Bra jobbat! (OBS: detta är halvinternt, förstår du inte är det ditt fel).

Övriga uppgifter som behöver gås igenom innan redovisning av konserterna är:

• McDonalds besöktes tre gånger under Stockholmsresan som varade mindre än ett dygn.
• Undertecknads mobil tyckte att Blajde och Linnet var så pass lika att den bestämde sig för att ersätta Linnets namn & nummer med Blajdes. Detta ledde till ett felskickat sms och diverse pinsamheter.
• Midikem är sjukt lik Anders Timell (se bild).

Förband 1: Blindside

Blindside är inget band jag ägnat tid åt att lyssna på innan konserten, det kommer heller inte ändras på grund av deras framträdande i fredags. Bra energi från sångaren; töntiga, upprepade kicksparkar från den hårigaste basisten/gitarristen. Bandet stod för två toppenlåtar men resten av repertoaren var inte riktigt vad jag önskade mig, lite väl hårda kanske. 2 kanelbullar av 5 möjliga.

Förband 2: 30 seconds to Mars
Förhoppningarna var höga på Jared Letos band eftersom deras musik spelats ofta på undertecknads dator (för närvarande ligger de på plats 39 på last.fm). De sprang ut på scen i Michael Jackson-liknande outfit (scarf för munnen och egenkomponerad kostym) vilket kanske inte är den konnotation man vill nå ut med. Hur som helst spelade de bra, men lät för mycket som de gjorde på skivan sin. Leto var cool och sa något i stil med “köp skivan eller stjäl den från nätet, vi bryr oss inte” och “how are you motherfuckers doing down there?”. Riktigt ball, ålderskris kanske? Detta kompenserades dock med en härlig upplevelse som följde varpå en gruppmedlem hade fått ström igenom sig och Leto räddade situtationen genom att släcka ned hela Globen och be publiken att tända mobiler/kameror. En tyst sång med en ensam elgitarr följde till tusentals ljus på läktarna (det som syntes från ståplats). Mäktigt! Bandets bästa låt, The Fantasy, spelades dessutom utdragen under ca 10 minuter, vilket uppskattades. 4 elchockar av 5 möjliga för bandets insats vid svag teknisk grund att stå på.

Linkin ParkPå last.fm-listan ligger detta band som nummer fyra, skivorna har även de spelats ett par gånger. Även om nya skivan inte riktigt var den hitmaskin jag önskat lär den växa mer och mer. De bästa låtarna från Minutes to Midnight spelades och var helt ok att hoppa till, även om jag inte kunde texterna än (något som publiken fick cred för i övrigt, “text-kunskapen”). Höjdpunkterna var Faint, Numb, Crawling (se asscrack-bilden nedan från Chesters visit hos publiken), nya klapplåten och Breaking the Habit som inleddes tyst precis som man sett tidigare (Rock am Ring & Austin om jag inte har fel för mig). Det bästa med hela konserten var bandets förmåga att få en att tro att spelningen just skulle sluta, samtidigt som de drog igång ännu en gammal favoritlåt. Konserten slutade svettigt med bra minnen, helt klart värt de 375 kr + omkostnader som lagts ut. 5 headbangs av 5 möjliga.

Fredagen var ett nytt rekord i både väder och shopping. Jag vann på båda punkterna (Nicho gick runt med sin vinterjacka nar jag gick med t-shirt, och shoppingen gick som den brukade). Dagen spenderades i Kingston tillsammans med grymt många likasinnade shoppare. Det blev många affärer men favoriten var solklar, Muji ar en affar som har allt möjligt (från bomullspinnar till fotoramar till kläder) och i snyggt utförande! Den påminner lite om svenska Granit med stilrena naturfarger pa allting.

Pa bussresan kunde man se Tommy Steeles hus. Han hade två biljardbord i vardagsrummet (med typ fem meter i tak), ett fotbollsmål och en studsmatta i trädgården, en inhägnad tennisbana och fem bilar i änden av tomten. Usch for att vara rik, hoppas man aldrig blir sån..

Pa kvallen bar det iväg till Richmond och in pa narmaste systemet.. neej, såna affärer har ju inte England! Det var nagot i stil med Abu’s livs vi köpte ett par Fosters och Smirnoff Ice (gissa vem som drack vad). Efter det satt vi och snackade skit vid en bank jämte Themsen. Den låg ungefär i mitten av den park som avgränsade alla pubar, vilket automatiskt bidrog till att den såg ut som Hultsfredsfestivalen. Sakert bara utlänningar som skitat ned hela stället tankte vi och bidrog med varat skrap (men bara for att papperskorgen var full.. bad boys). Utekvällen blev inte mycket langre an sa med tanke pa att pubarna stangde 11pm. Ingen kommentar.

Idag, lördag, har vi varit pa Carnaby Street och gått i ännu fler affärer. Eftersom vi inte varit i centrala London pa två dagar bestämde vi oss for att lägga an en sista visit och göra nagot nyttigt av resan istället for att kolla OC eller jobba pa webbprojektet/skejta. Vi drog även till med en liten sightseeingtur runt Bond Street, Trafalgar Square och nagon känd byggnad som var vaktad av tuffingar i hoga hattar och med stenansikten. Självklart blev det en pasty även denna gang vi besökte London, mmmm.

Just nu sitter vi och forbereder oss pa resan lite, ska se Ghostbusters som avslutning. Vi ger oss av vid 00 i natt och är framme pa flygplatsen vid 4, varefter flyget lyfter 06.50. Snacka om att Ryan Air inte förtjänade shout-outen i forsta London-bloggen, usch. Att det inte går senare transportmedel till Stansted ar ingen vidare heller, speciellt när man bor ca en timme ifran Heathrow (den lite större flygplatsen där normala flygbolag flyger, dock aven till normala flygpriser). Sweden vid 10, lokal tid, som det ser ut alltsa. Efter det blir det skjuts av en snäll herr L.Alven och darefter (för min del, Nicho stannar i HBG och slaggar) blir det tåg hem till Halmstad. Slutet gott, allting gott. Ciaooo

Som vantat blev det mest plugg hela dagen, dock var det riktigt lonande. Fran att ha borjat fran grunden till ca 50% klart av den svara delen av programmeringen kanns det nu riktigt gott att kanna att man kommer bli klar med webshopsdelen i pizzaprojektet. Test finns pa helmertz.com/pizza om nagon kanner sig manad.

Nicholas har varit ute och roat sig hela dagen, som vantat, nar jag suttit inne och arbetat. Vart forhallande haller pa att brista, jag orkar inte med att jag far gora allting nar han ar ute och svirar. Som tur ar kan han verkligen laga mat, tortellini och bake-up pizzorna jag blivit serverad de senaste dagarna far mig att smalta inombords. Vilken man.

Ikvall var vi ute pa tu man hand i Richmond och besokte en gammal bekant, bion Odeon dar vi sag Batman Begins sommaren 2005. Den gangen var AC:n sonder och vi svettades ihjal, svor hogt och fragade oss sjalva varfor vi varit tvungna att valja den langsta filmen nagonsin (140 minuter lang enligt IMDB). Sadana problem led ingen av idag, varm troja och jacka var det som gallde for att kunna vistas utomhus, varen i England är != våren i Sverige, for att uttrycka sig kontrolloperatoriskt.

300 var filmen for kvallen, efter allt man hort om den var forvantningarna pa topp. 300 kunde inte leverera. Utan att bli allt for langdragen:

######## SPOILERS: las ej mer om du ej sett filmen ########

• Historien har vi sett förr, Braveheart meets Gladiator meets Troja o.s.v., utan att avslöja for mycket är många element direkt snodda ur de gamla toppfilmerna (okej, Troja är kass).
• Okej att Sin City var riktigt bra med sin tecknade stil, den fortjanar att ses om och om igen. 300 anvander samma stil i fargade utomhusmiljoer, darfor blir det bara platt. Allt ser ut att vara inspelad i en studio framfor bluescreen.
• Storyn ar helt okej. Äntligen tränas nagon upp (yay, precis som i Batman Begins) i en film, det ar ju inte helt ovanligt att man ser Arnold vara dagispappa med 6XL skjotor. De strategiska aspekterna av striderna ar aven de genomtankta, Bravehearts 110% vilja byts ut mot i alla fall en uns av krigsföring i samband med tillbakahållande av känslor.
• Rekvisitan är vacker, miljoerna ar vackra men de paminner mer om tavlor dar en ensam, upplyst, general strider mot fienden; an en film. Som sagt, det fungerade i Sin City, borjar bli lite trottsamt nu. Next please.
• Kraven för att vara med i filmen maste ha sett ut nagot så här:

1. För att strida utan tröja nar det ar svinkallt ute: 8 pack, 50 cm runt biceps och deffad till tusen.
2. För att inte ha några repliker men inte dra sig for att vara exhibitionistisk: missbildade/folk med extrema utslag/transvestiter passar alla in i gänget, har du en passion för piercingar är det en bonus.
3. Vill du ansöka till rollen som en av de två kvinnorna med i filmen maste du vara beredd pa att visa dina bröst (som ska vara ytterst toppiga) samt vara uberdeffad du med (jaa, jamlikhet).