I DN:s artikel “Spelet om censuren” diskuteras effektiviteten av de hårt efterlevna åldersgränserna som satts för filmer på bio. Detta i relation till våldsamma datorspel som har realistisk grafik, är tillgängliga för unga med tillgång till nedladdning och dessutom kanske inte alltid kontrolleras särskilt väl av föräldrar.

Jag minns att jag köpte Postal när jag var yngre, varken Pressbyrån som sålde det eller mina föräldrar ryckte på ögonbrynen men visst är spelet sjukt. Om det nu finns personer som inspireras till .. udda handlingar av extremt innehåll i media, så är spel som Postal inte att föredra.

Det kommer alltid finnas spel som släpps igenom censuren och ungdomar har nog inga större problem att ladda ned, spela och dölja spelen från sina föräldrar; vilket leder till min poäng: att få barn visa, dela och diskutera spel med sina föräldrar. Det kommer alltid finnas saker i världen som inte är lämpligt för 100% av publiken.

Barn, ungdomar & vuxna som tar åt sig av kultur och inte kan skilja det från sin egen verklighet & vardag har ett problem och det löser man inte genom att föra en omöjlig kamp för att begränsa något. Bättre är väl att öppna upp och prata.

Obs: tillfälligt avbrott i försök-till-tech-inlägg, måste ventilera om en riktigt sjuk sak.

Läs artikeln Våldtäktsdömd läkarstudent kan fortsätta (p3) och försök undgå att reagera. Efter en utredning visade det sig att en kille som våldtagit ett barn får plugga klart till läkare för att risken är liten att han begår “ett sånt brott” igen, trots att han kommer träffa unga, utsatta människor redan i plugget.

Vem vill låta sitt barn bli nedsövt och opererat av honom? Våldtäkt är inget man råkar göra, låt honom stå sitt kast och bli utfryst från allt som går att mobba ut honom ur. Det värsta är när någon med auktoritet inte står på sig och visar att sånt här är fel; i förebildssyfte är detta nog den enda sortens fall som får dömas hårdare än vanligt. Hoppas att han åker i fängelse och åker ner i träsket, det förtjänar han.